Intressant med "jag-trädet". Arbetet ringlade sig, likt de tejpade linjer som som fyllde golvet i aulan. I du-uppgiften sökte vi upp områden som intresserade/talade till -oss. Här valde jag bl a ett område med två tillsynes helt olika figurer som funnit varandra och ett område där jag tolkade in vikten av att bevara barnasinnet. Mina egna figurer var Snobben och en bild på Mumindalen. Ord jag skrivit och plockat var bl a naturen, filosofi och egensinnig.
Vi-arbetet blev svårare. Här skulle gruppen välja ut ett ord från våra gemensamma lappar som utgångspunkt för en flödesskrivning. Vi valde kreativt kaos. Som avslutning blev det gestaltning av en slogan. Denna skulle vara förankrad i flödesskrivningen. Vår slogan blev Popup! Ordet kom ur en av deltagarnas lilla popuppdocka, och med den ville visa på vår kreativitet som ständigt poppade upp med nya idéer. Klassens framföranden i stort stämde ganska bra överens med vår grupps utarbetade rubrik: Kreativt kaos!
På eftermiddagen var det så dags att börja bygga på sitt "självporträtt" jag hade sett fram mot själva pysslandet och hade två stora påsar med mig men ordet självporträtt blev som en stopkloss. Jag satt mitt bland mitt "skräp" på golvet helt tom till en början. Jag gick igenom förmiddagens process tyst för mig själv medan mitt ännu oidentifierade verk långsamt började ta form mig i mina tankar. "Skulptur" -sa hon... Jag tänkte mig något transparant med olika attribut som skulle symbolisera saker som påverkat mitt liv och mina val.
Den lilla biten grönt plaststaket jag hade med mig gav mig en idé. Hönsnät. Jag ville få lite höjd på det hela, det är ju så högt i tak, och satte igång med en sockel av fyra kartonger. Därefter blev det flera skisser med tanke på de ord och saker jag hade att utgå ifrån.
Jag började med bilden från Mumindalen. Berättelserna roade mig inte alls som barn. Som vuxen ser jag regelbundet barnprogram . En stor anledning är förstås att jag tycker det är viktigt att förstå vad eleverna pratar om och hur de resonerar när det gäller t ex barn och tonårsprogram. Mumindalen i japansk tappning har länge fasinerat mig. Japan och japansk filosofi har intresserat mig sedan tonåren och faktiskt påverkat många av mina val privat men också i mitt yrkesval. Zenbuddhismen som jag kom i kontakt med genom karateträning ledde till att jag reste till Japan, läste japanska och valde religion som ett av mina ämnen i min lärarutbildning.
Orden filosofi, glad och egensinnig skulle inte synas på slutet men vara med i mina tankar under byggandet.
Hönsnätet fick bestämma storleken på min skulptur. De första tankarna var att forma den kloka Muminmamma med en solfjäder i stället för en väska eller Lilla My, som ifrågasätter allt och alltid förhåller sig till gränser på samma sätt, dvs genom att ignorera dem. Under själva skapandet fick hönsnätet olika former tills det antog en neutral form som övergick i något som kunde symbolisera en kimono. Med diverse tygbitar formades en obi, det sk skärp till kimonon. Det skall hålla ihop kimonon men samtidigt tala om vem man är genom färg, mönster och val av de kompliserade arrangemanget på ryggen. Sidentyget fick stå för den japanska delen och den röda flanellen för det hemvävda trygga i Mumindalen. En liten väska i plast instucken i obin fick symbolisera Muminmamman. Bilden på Mumindalen fick en plats längst ner men dock väl synlig. Jag blev nöjd med symboliken som här representerade en del av mina tankar/vägar genom livet som varit viktiga för mig.
Vid presentationen gick vi först ett varv runt i grupper för att skriva ner det första ord vi kom på. Orden som gruppen lagt vid mitt "verk" var bl a skyltdocka, homosexuell, kuvad och drottning. Att välja ett av dessa som rubrik på mitt arbete blev jättekonstigt. Vid en följande analys förstod jag deras tankar, trodde jag. Det blev lite mer kompliserat än vad jag tänkt. Vi gick igenom gruppens tankar bakom orden vilket gjorde det lättare att se logiken ur deras perspektiv.
Till sist valde jag "drottning". Stolt kvinna med makt att förändra, dock snörd vilket trots allt begränsar.
Om Mumindalen:
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_487251.svd
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar